Här sitter jag nu i Guadalajara och ser nöjd och glad ut! I förrgår steg vi på vår buss vid halv sju på kvällen, och vi kom fram cirkus 14 timmar senare. Blev upphämtade av en tjej som vi skulle få bo hos, och därefter gick vi och åt i princip de största Quesadillas som jag någonsin har sett. Inte så dumt, men inte riktigt den typen av mat jag föredrar att äta till frukost. Jag saknade min havregrynsgröt. Haha. Själva resan gick dock alldeles utmärkt då vi sov mer eller mindre hela vägen, så det gick enkelt och smärtfritt. Jag råkar tycka om att åka buss.

Guadalajara (det jag sett såhär långt) är en fantastisk stad! Stor och på något sätt ganska så Amerikansk, jag hade nästan lika gärna kunnat vara i USA. Dock har de bättre mat här. Nej men jag trivs som fisken i vattnet här alla redan. Vi bor som sagt hos en bekant i ett mycket trevligt litet lägenhetshus med en gemensam pool utanför för grannskapet att doppa sig i. Kanske plaskar vi runt i den lite senare. Det beror på hur planen för den här dagen ser ut.

Igår inföll dock det som vi i själva verket kom hit för..! Konsert med Brandon Flowers. Oh my gosh säger jag bara. Vi kom dit två timmar innan insläppet och hittade världens längsta kö där vi snällt fick stå i stekande sol, därefter blev vi insläppta och hittade oss bra platser i folkvimlet. Det var varmt och svettigt som bara den. Någon timme senare kom förbandet ut och spelade, och så slutligen kom den vi alla hade väntat på; Brandon Flowers i sin röda skjorta och svarta väst. Mexico var mer än redo för honom. Redan innan han kom ut så sjöngs låtar av publiken för att få upp stämningen, det hojtades och skrek och det hela var otroligt mäktigt. Det var ingen stor lokal så vi stod nära, och jag kan lätt säga att detta överträffade den gången när jag såg Brandon Flowers tillsammans med the Killers.



Jag är blown away och bortblåst, så fantastiskt var det! Finner inga ord. Alla sjöng med och herr Flowers stod mest där och skrattade mellan låtarna, det var ett inslag med Mariachi vilket imponerade stort på mig och den mexikanska publiken, och tiden han spelade gick fort. Alldeles för fort. När det var slut gick vi ut i den friska luften, lika star-struck allihopa, och så åkte vi och åt ett par rediga tacos. ...Eller en bakad potatis åt jag, men det är irrelevant.

Idag tar vi det lugnt, och kanske fortsätter vi vår resa redan nu ikväll. Det återstår att se. Jag har det i alla fall alldeles utomordentligt bra och jag kunde inte vara mer nöjd med tillvaron än vad jag är just nu. Det väntar verkligen äventyr bakom precis varje hörn. Mexico är fantastiskt.