Här sitter jag i ett stort och tomt hus! Vännen vi nu bor hos i Puebla har precis flyttat in så det finns fortfarande inga möbler, men det är ett spännande hus med mycket potential. Den här staden är annorlunda från alla andra Mexikanska städer som jag hittills har haft nöjet att besöka! Uppe i norr där jag normalt bor så är allting över lag väldigt amerikanskt då det ligger så pass nära den amerikanska gränsen, men här nere ser det ut ungefär så som man föreställer sig att det ska se ut i Mexico, när man inte vet bättre. Majoriteten av folket är mörka i hyn och korta, och här finns både pyramider och en vulkan. Exotiskt är vad det är, men jag önskar att det fanns ett större och bättre ord för det. Jag är så otroligt fascinerad av detta land att jag inte riktigt vet vad jag ska göra av mig själv. Det är så mycket att ta in hela tiden.

Under gårdagen besökte vi ytterligare ett universitet, men då här i Puebla. Vår vän gick till sin lektion och jag och bästaste vännen strövade iväg längs gator kantade av folk som sålde ätbara saker av alla tänkbara slag. Vi gick därefter (tillsammans med vår vän på dennes lediga timme) och åt en billig tre-rätters lunch och sedan slog vi oss ner på Starbucks. Det var ett helt år sedan jag senast drack någonting från Starbucks! I vår lilla stad i norr finns inget sådant, men här i de större städerna så kan man hitta ett både lite här och där. Jag förhandlade lite med mannen bakom disken och fick tillslut min ultimata kalla kaffedrink.

Använder mitt andranamn här ibland när någon frågar om mitt namn (det vill säga någon jag inte känner, som exempelvis en barista på Starbucks) då det gör att jag slipper få konstiga och frågande blickar för att därefter förklara stavningen för dem. Jag gör det enkelt för mig.

Idag blir det sightseeing och pyramider, något som i min värld låter ungefär så exotiskt som något bara kan vara. Vi får se hur det går. Mycket gående har utlovats, men jag är redo.