Nu pustar jag ut efter en vecka av ovanligt intensivt skolarbete! Normalt sätt så är mina online-kurser inte allt för krävande, men nu föll det sig så att båda de kurserna som jag läser valde att lägga sina stora delmoment på samma vecka, vilket innebär att jag under den gångna veckan har skrivit otaliga uppsatser samt precis deltagit i ett obligatoriskt webseminarium där diverse olika filosofiska teorier diskuterades. En av kurserna som jag läser är alltså en filosofikurs, som egentligen inte intresserar mig överdrivet mycket, medan den andra kursen är en kurs i kreativt skrivande som jag faktiskt verkligen gillar! Vi tilldelas diverse skrivövningar varje vecka och nu senast så skrev vi en kort memoar; som våra gruppmedlemmar nu får kommentera och kritisera bäst de vill, vilket allt är lite skrämmande. Allt för att vi ska utvecklas och förbättras i vårat skrivande, något som ju inte skulle vara en nackdel på något sätt.

Är ofantligt trött på att sitta framför datorn dock eftersom att jag i princip bott framför datorskärmen under de senaste dagarna, för att försöka få allt klart i tid. Det är fortfarande ett par små moment som saknas, men det sparar jag tills imorgon. Just nu känner jag att jag förtjänat en paus. Ni ska dock inte tro att jag arbetar utan uppehåll, får så är det sannerligen inte. Igår såg jag exempelvis filmen "The Kids Are Alright", vilket är en film jag velat se länge, och det är också en film jag skulle vilja tipsa om. Till en början kunde jag inte riktigt se varför den skulle ha förtjänat en Oscars-nominering, men nu efter att ha sett klart den så tror jag att jag förstår. Den har ett väldigt intressant budskap, i alla fall utifrån hur jag tolkade den.

Jag och mina vänner har någonting mycket spännande på gång! Det visade sig här om dagen att en musiker som vi alla - kanske speciellt jag och min bästa vän - är mycket fästa vid (!!!) plannerade ett litet turné-stopp i en stad inte allt för långt härifrån, och vi dog omedelbart av upprymdhet. Det hela är fortfarande i plannerings-stadiet, men om det blir så att vi går så kommer jag nog tuppa av. Litegrann. ...Okej i ärlighetens namn så vill jag skrika ut "Oh my CHEESUS" och hoppa upp och ner i ren exhaltering, men då jag är en person med någorlunda självkontroll så ska jag försöka behärska mig. Okay who am I kidding; gaaaaaaaaaaaaah! I'm gonna die. Nog om detta. Det är i alla fall en person som jag varit fäst vid mycket länge, och som för inte allt för länge sedan släppte ett solo-album med samma namn som en färgglad fågel. Jag återkommer med uppdateringar på detta inom kort.

Det är en underbar känsla att vara så nära sina allra bästa vänner, och att alltid ha någon som man kan vända sig till. Någon som man kan skratta med, bråka med, slåss med och bara vara sig själv tillsammans med. Riktig vänskap är när man kan göra allt och ingenting utan att riskera att förlora varandra, just för att man vet var man har den andra. Det är fantastiskt att ha sådana vänner som man lika gärna kan slöa framför TVn med en hel dag som att vara ute på äventyr. Med äkta vänner har man aldrig tråkigt, och har man det så har man åtminstonde tråkigt tillsammans. Jag är och förblir en fantastiskt lyckligt lottad person.